2017

Humlebo Djur & Natur / Entreprenad

Uppdaterad 2018-08-01


2017 = Firar Humlebo Djur och Naturs kaniner 10 år

Tiden rinner iväg och jag har nu hållit på med dvärgvädursuppfödningen, omplaceringsverksamheten och pensionatet i 10 år! Dessa tio år har skänkt  mig mycket stor glädje med många härliga möten med trevliga djurintresserade, kaninfrågande vuxna. Därtill en massa goa kramar och även en del tårar. Till detta en massa underbara barn, den ena mer finurlig än den andra. Vissa mycket pratsamma med tusen frågor, en del mer blyga och avvaktande men allihop helt underbara och alla med sin personlighet! En hel del stackars syskon har jag också stött på, de som varit tvungna att åka med fast det mest är fotboll eller hästar eller böcker i huvudet. Dessa pustande syskon som snällt stått ut med både snålblåst och regnskurar, bara för att familjen ska inhandla en ny medlem! Eller stackas pappor som fått köra sina fina bilar på vår leriga grusväg och också fått hänga här i regn och lera medan kunskap inhämtas i samband med kaninköp. Men som självklart och ofta gladeligen  följer med när fru och barn ska välja ut en sötnos.


Jag har fått massor av härliga, roliga (och även något argt) sms, mejl eller telefonsamtal från alla er kaninundrande kunder. Tusen frågor som jag svarat på. Många har undrat om de stört, men nej, jag har verkligen njutit av era samtal.


Min familj, och då främst maken, ska vi inte tala om, som låtit mig hålla på timme ut och timme in där ute i kaninburen. Ropat att det är mat, undrat om jag ska ha något i magen för att överleva, svurit någon gång och sagt att ska vi få mat i oss så får man fixa den själv. Men alltid ställt upp för både mig och djuren med både matning, byggen, lagat, släpat, burit, skottat, handlat mm mm . Mina barn som matat och vattnat kaniner i vått och torrt trots att de undrat vad f-n deras mamma håller på med. Min goa svägerska och min goa syster (med barn) som alltid ställt upp med glada miner när jag och övriga behövt hjälp för att få lite semester.


Åh vad ni alla har funnits till för mig!!

Och inte minst ni små kaniner. Härliga, vackra, söta och goa, som jag fått förmånen att hantera och bestämma över dess tillvaro och öde. Tänk vad de skänkt mig avkoppling och något för min hjärna att fyllas med. Andra räknar får, jag har under sömnlösa nätter räknat kaniner och burar….

Som sagt, 10 år har gått!!


Det är dags att i alla fall dra ner lite grann på det hela. Jag har ju haft ett heltidsjobb vid sidan om denna min stora hobby. Även en stor familj har funnits. Det är dags att ge dem lite plats och mer tid för umgänge. Maken och jag tänker att vi på sikt ska flytta från vår härliga skog och bygga oss ett nytt hus lite närmare ära och redlighet. Där vi kan få närmare till våra arbetsplatser och där det är närmare till både affären och övriga familjen.


Vi kommer därför på sikt att avsluta pensionatet och omplaceringarna. Det nya boendet, som vi ännu inte vet när det är klart, kommer inte att ge utrymme till så många kaniner. Ja, bebisarna kan jag bara inte vara utan. Mina kära vänner och väl utvalda avelskaniner måste flytta med, vilket innebär att det ändå kommer finnas utrymme för några kaninkullar per år. Inte i samma skala som innan men ändå. De har en viktig plats i denna kaninmammas hjärta!


Så välkomna gamla och nya kunder. Ring och fråga, jag svarar gärna på frågor. Kaninbebisar kommer jag att förse världen med. Omplaceringar kommer jag att ta emot i endast yttersta nödfall (undantag om de är födda hos mig) och pensionatet kommer jag att avsluta i princip helt och hållet med hänvisning till två andra kvinnor som liksom jag själv är eldsjälar och som älskar djur!


Så tack alla som följt mig under dessa 10 år!!!

Kram från Eva, "kanin-polisen".