Om mig

Hur kan man bli så kaninintresserad undrar säkert många. Ja, rent av nördig! Jo, det är lätt.

Kaniner är både charmiga, skojiga, vackra och väldigt personliga!


Det började 2007 när några arbetskamrater kom på att om man kom till mig och sa att man inte kunde ha kvar sitt lilla djur, ja rent av måste döda det för att det inte funkar, ja då gjorde jag direkt en insats. Tog hem det lilla djuret och gav det en ny chans. För inte låter man avliva sin lilla familjemedlem bara för att någon tröttnat, blivit allergisk, blivit med hund eller häst, eller något annat som gjort att intresset falnat.

 

Jag hade alltså plötsligt många kaniner (och några marsvin). När jag sedan upptäckte att det fanns många kaniner på Blocket som behövde nya hem, ja då föddes idén om att starta en omplaceringsverksamhet för kaniner.


Plötsligt hade jag ett helt gäng väldigt fina kaniner. Jag hade också en snäll man som tyckte om att snickra och det blev starten på det som senare blev vårt företag Humlebo Djur och Natur. För många av de väldigt fina omplaceringarna blev startskottet till min verksamhet med uppfödning av sällskapskaniner.


Många ungar har det blivit under årens lopp. Många väldigt vackra och väldigt trevliga kaniner. Givetvis även andra som inte är lika vackra men ändå ”en vanlig kanin, vanlig fast ovanligt fin”. Givetvis också några argbiggor (som blivit väldigt fulla av hormoner och bara haften tanke i huvudet- att föda ungar).


Där av har jag bestämt mig för att en ilsken eller bortglömd kanin som kommer från mig alltid är välkommen tillbaka. Jag tycker att om man föder upp en massa ungar till en värld där det redan finns ett stort utbud, så har man också ett ansvar för att se till att kaninerna har ett bra liv från start till slut. Och eftersom mitt hjärta klappar för djur så försöker jag i den mån jag har plats även finna nya hem till andra bortglömda och oönskade kaniner.


Namnet Humlebo Djur och Natur uppkom av sig själv.

Maken och jag köpte ett hus ute i skogen (där vi hade möjlighet att hålla alla djur). Det huset kallades Humlebo. När maken sedan började fälla träd åt folk blev det ju lite”natur”. Vi kunde båda finnas med under samma företagsnamn och vi bestämde oss för att starta företaget när vi såg att det fanns ett stort intresse för våra tjänster.


När det sedan såldes många små kaninungar och omplacerades många äldre kaniner från oss så var det dags att be Länsstyrelsen att komma och godkänna det hela, vilket de gjorde.


Jag fortsätter föda upp kaninungar och sälja till entusiastiska familjer. Bara för att det är världens roligaste och mest rogivande fritidsintresse. Tack vare goa familjemedlemmar så kan jag jobba på med verksamheten vid sidan av ett annat heltidsjobb.


Eftersom jag känner starkt för både små kaninungar och äldre kaniner, ofta med personligheter åt alla håll, så supportar jag mer än gärna mina kaninköpare så länge det finns frågor och funderingar.


Så funderar du på att skaffa en eller ett par kaniner?? Varmt välkommen!!


// Eva